sparisgirl

Jag försöker ta tag i mig själv nu, försöker tex. att våga dejta killar från nätet.. Meen jag vet inte vad det är för fel på mig, är jag så jävla ful. Visst jag är inte vacker men jag kan väl åtminstånde få gå på en dejt.. Killen som heter Jonas har sagt hela tiden att han är sjuk, han har inte tid m.m. jag börgar bli trött på dom orden.. Dom känns rätt tomma!
Det kan ju finnas en möjlighet att han redan har sett hur jag ser ur efterom vi gymar på samma gym.. Och det gör så ont i mig om han inte vill träffa mig eftersom jag gillar det jag sett och hört då vi pratat i telefonen..
Så nu känns det som jag håller på att halka ner till ruta ett igen! Dvs botten!
Nu sitter jag här hemma och dricker vin och tycker allmänt synd om mig själv.. När fan ska jag må bra? vara lycklig? Jag kommer knappt ihåg hur det känns att vara lycklig.. Nu känner jag bara avensjuka på mina vämner, vilket jag inte vill.. Jag vill vara glad för deras skulle.. Men jag kan inte, inte helt och fullt ut!!
Jag är bara så trött, trött på allt.. Jag saknar kärleken mest!! Skulle göra vad som helst för att få bli kär..
Nä nu ska jag dricka klart sen däcka..

Over and out